I dag hade Bäckängs idrottsförening BOIK och BB samtal med teknister om den traditionsenliga femkampen mellan Teknis och Bäckäng.
Bäckängiten fanns naturligtvis på plats.

Bland annat beslutade man om och diskuterade följande…

… Femkampen kommer att hållas den 16 december (2 dagar före avslutningen, som förra året).
… Ljud och ljus stod i fokus när budgeten kom på tal. Man spår att den ljudanläggning och ljussättning som man vill ha kommer att kosta sammanlagt cirka 16 000 kronor.
… Med Johan Bylund, Teknis, i spetsen beslutades det att man i år kommer att satsa extra mycket på säkerheten kring mötet mellan de båda rivaliserande skolorna. Förra året fick en oskyldig bäckängit ett ägg kastat i ögat, som en del i ett mer eller mindre handgripligt krig bäckängiter och teknister sinsemellan. Därför kommer säkerhetsvakter att hyras in, för att minimera riskerna för att något liknande ska hända i år. En vakt kostar 850 kronor och mötet diskuterade i dag om att hyra 10 stycken.

Vi följer upp.

- Johan

Foto Expressen. Sveriges mest aktade dramatiker, Lars Norén, gav år 2008 ut “En dramatikers dagbok” som är en mikrofon nedsänkt i ett av kulturelitens sjaskiga favoritcaféer. Allt du behöver veta om de många kulturpersonligheterna i vårt land finns med i Noréns senaste verk. Dagboken anses vara ett uttryck för en relativt ny trend inom litteraturen, nämligen att intimidera och smutskasta personer vid sina rätta namn. Men är det tillåtet? Får man skriva vad som helst? Detta diskuteras i krönikan.

När Borås Tidnings kulturchef Stefan Eklund gör ett skolbesök på Bäckäng, samlas ett trettiotal elever som vet att uppmärksamt och respektfullt ta emot en föreläsare. Som nyfikna barn kring en sprakande lägereld och mitt uppe i en sagoskildring uppträder de.

Eklund har skrivit en krönika i BT och som ligger till grund för dagens samtal: ”Författaren som säljarargument”. Den avslöjar att en ny era inom litteraturen är på väg att få ett stort genombrott. Nu har det även i författarsällskapens finrum börjat träda fram ett fåfängt och smågirigt varumärkestänkande, såsom i många andra delar av samhället. Eklund rapporterar erfaret från sin yrkesposition som kulturchef och som en av de ansvariga för BT:s debutantpris. Han menar på att det blir allt vanligare med självbiografiska och utlämnande romaner. Dagboksliknande mischmasch för den delen också.

Författaren och hans privata förbindelser, inte minst författaren själv, anses nu som ett avgörande säljarargument. Det är inte längre boken som står i första rummet, utan författaren. Och dessa överexponerade verk har onekligen och absolut framgång.

En debutant av i dag hade knappast lyckats slå sig fram på samma sätt om han eller hon försökt med samma manus fast för 10 år sedan. Har det då blivit lättare att debutera? Paradoxalt nog är det tvärtom, det efterfrågas långt mer av författaren nu än förr. Ganska rejält mycket mer faktiskt. En författare ska inte bara kunna skriva böcker och sedan låta dessa tala för sig själva, utan han ska också kunna stå på scen, vara hygglig i intervjuer och framför allt redo att synas av kvällsposten. Till och med författarens utseende kan absurt nog spela roll om debuten blir lyckosam eller inte.

Eklunds tes exemplifieras med hjälp av Maja Lundgrens och Lars Noréns senaste alster. Ja, skvaller är kul och det säljer, punkt slut.

Undertecknad hakade på samtalet kring de nya kommersiella strömningarna inom litteraturen och kommenterade något i stil med “att det är en utveckling på bred front vi ser”. Man kan lätt göra parallellen med politiken. Vem politikern är i profil, vilka han umgås med på sin fritid, om han går på porrklubb eller föredrar hasch framför vanliga cigarretter är saker som media mer än gärna skriver om, främst under valåret. Märkligt nog verkar medias överdrivna fokus på politikerna som privatpersoner ha viss inverkan på vad folk i slutändan väljer att rösta.

Hur har det då blivit såhär? Eklund levererade tänkvärdheter i en timmes tid men gav inget svar på tal. Och frågan är om det egentligen finns någon som sitter inne med de rätta svaren, epokskiften är ju svåra att kommentera medan de genomförs. Däremot att författaren i dag främst ses som ett slagkraftigt säljarargument i stället för att tillåtas vara anonym, hemlig inför sin läsekrets, är nog en del av en tidsenlig utveckling som vi inte slipper undan.

Litteraturen bryts ned, kommersialiseras och personifieras.
Din läsekrets vill bli intim med dig.
Vill du, som tänkt debutera snart, fortfarande vara med?
Det är förståeligt om du avskräcks lite grann.

- Johan

Informationsblad inför EF-mötet.

Höstkyla. Nystart. Mode. Tre ord som kan sammanfatta dagens EF-möte.

När klockan är på pricken fyra börjar Mia Selander, BB, att dela ut närvarolistor till de lika punktliga föreningarna.
Mötet förklaras öppnat.

I dag kan konferenssalen lätt stoppas full av föreningsaktiva ettor, tvåor och treor.
Och i dag kan man iaktta att de senaste generationsväxlingarna i BB-staben lett till ökad mångfald och ett betydligt bredare, omfångsrikare föreningsliv.
Allt är som sig bör och dagordningen rullar igång.

Först ut att diskuteras är Bäckängs community: Halib.se. Ända sedan tidigt i fjol har elevrådsstyrelsen pratat vitt och brett om det stora, efterlängtade Halib.se. Elevföreningarna väntade otåligt hösten 2007 men sedan, i december, blev det äntligen klart och sedan dess har forumet mer eller mindre flitigt besökts av föreningsaktiva för att de ska göra liv på forumet innan det lanseras för samtliga elever på skolan.

Nu vädjar administrationsgruppen för Halib.se att föreningarna måste börja aktivera sig på forumet igen (det har varit tyst där i sommar), det måste startas nya och fler diskussioner och klubbar. Det måste helt enkelt se levande ut. Om inget görs kommer forumet knappast att locka till någon vidare aktivitet när väl de övriga eleverna har börjat strömma till. ”Mycket står på spel”, påpekar admingruppen och en lyssnande skara föreningsaktiva nickar instämmande.

Man planerar att lansera Halib.se lagom till lovet.
Diskussioner med PAF om att få en tid i aulan då samtliga klasser kan närvara har inletts.

Mötet hjälper oss också att komma ihåg att ”det är Playman-fest nästa fredag” (24/10). Maskerad-tema.
Kom med in i dimman!

Något annat som värmer i höstmörkret är att Boik och BB börjat börjat hålla möten och planerar för Bä vs. Teknis (femkampen som enligt tradition hålls i Boråshallen) i december.

När mötet nått halvvägs in på dagordningen är det Carl Jensholms tur, ansvarig för BB:s ekonomi. Han låter meddela att ”nu går det bra för föreningar att ansöka om bidrag och lån hos BB”. Ansökningsblanketter har Carl gjort själv och de finns att hämta hos honom själv.

En annan spännande punkt var föreningslokalerna.
Cinerama och Moderjord måste separera. Detta till de båda föreningarnas stora, tja, sorg kanske är ett passande ord. De trivdes onekligen bra ihop men Magnus, Cinerama och Sara, Moderjord, är ändå förstående inför den förändring som nu genomförs. Det enda alternativet vore otänkbart: Mammuth Veteran och Venus i en och samma lokal - mja, den idén tror jag vare sig att mammutar eller venus-flickor är särskilt förtjusta i.
Moderjord och Cinerama går för den sakens skull inte skilda vägar, det ligger nog mycket i vad man från de båda föreningarna sa i dag på mötet: “Vi har väldigt mycket gemensamt”.

Bäckäng fick två nya föreningar.
Den gamla föreningen Ragnarök har återuppstigit upp från de döda. Även modeföreningen Fasion United röstades igenom. Från vår sida har vi bara att säga: bäckängiter har ett stort intresse för design och mode, så se till att arrangera många och bra aktiviteter. Om den omtalade Top Model-Bäckäng blir verklighet kommer ni att bli en förening att räkna med bland de mest populära, var så säkra.
Vi vet att ni kan er skit.

Ja, det var oktobermånadens EF-möte, avklarat på ungefär en timma.
BB kan vara nöjda med sin insats. En timma är en bra tid.

Men, apropå föreningslivet. Det är knappast någon hemlighet att snacket kring EF för tillfället är aningen… tja, irriterat? För att inte säga uppgivet.
Vi har rekordmånga föreningar på skolan men det är anmärkningsvärt att det sker så få aktiviteter - få i förhållande till antalet föreningar. Eller?

När alla dagordningens punkter är avklarade och Mia ber Carl att skriva upp “den riktiga” mailadressen för BB på tavlan och Carl svarar “vilken är det?”, så skrattar föreningarna samfällt. Men kanske gråter de inombords. Tyst.
Och vi övriga föreningsaktiva, redaktionsmedlemmar i Bäckängiten och/eller elevrådsrepresentanter, får inget svar på frågan.
Vilken är egentligen “den riktiga” BB-adressen?

Vad insunerar jag nu? Ingenting!
Jag spekulerar.

- Johan

… men snart finns den att läsa här på sidan.
Orsaken till att det drar ut på tiden är “strul med protokollet”, hälsar Frick från ER, “men misströsta icke, det är på väg”.

- Red

Klockan 20.00 kliver en gänglig gestalt ut på Lisebergs scen: Håkan Hellström, Göteborgssonen som traditionsenligt inviger hösten i hemstaden. Han som sjunger rakt in i själen, bara för oss, vi som alltid kommer vara lite darriga, osäkra. För oss, som alltid kommer ha kvar våra tonårshjärtan.

Och vilken repertoar han har! Han kan välja bort låtar som skulle vara vilken annan artist som helsts höjdpunkt. Även om explosionerna i popeufori, som Kom igen Lena eller mina personliga favorit Klubbland, verkligen är hans ess i skjortärmen, så lyckas han också framföra lugnare låtar med samma intensitet. Kvällens absoluta klimax är dock självklart, i det här hans älskade och hatade hemstad, Känn ingen sorg för mig, Göteborg som genom extra sambarytmer och allsång lyfter högt, högt över gårdakvarnar och skit.

Men - trots mina lovord finns det ett men - en konsert handlar inte bara om artisten. en konsert är ett samspel mellan publiken och scenen. I Håkans fall handlar det om mötet mellan bultande, överfyllda tonårshjärtan i alla åldrar och hans egen energi. För i ärlighetens namn, Liseberg är inte en bra arena. Folk springer fram och tillbaka, det snackas och röks långt fram i publiken. Nu kanske jag är en konsertfacist, men jag tycker inte om det. Publiken är en del av konserten, och hur bra än Håkan gör i från sig, kan jag inte höja den här spelningen till skyarna - men väl en bra bit på väg mot molnen.

- Lisa Jagemark

Nu på tisdag den 23/9 är det elevrådsårsmöte på skolan.
Elevrådet har varit otydliga med information om datum för mötet, så vi hjälper till lite grand och pushar för mötet, där man bland annat kommer att rösta in två nya styrelseledamöter.

Bäckängiten kan avslöja att fem elever från olika program och årskurser sökt posterna, vilket är enormt glädjande och ett tecken på att elevrådet ändå lyckats med att marknadsföra sig och organisationen för de nya ettorna under den korta tid från att skolan började för exakt en månad sedan.

Alltså: bäckängs elevråd kallar till årsmöte tisdagen den 23 september. Infinn dig i skolans aula kl 14.00.
Vi ses där!

Bäckängitens redaktion figurerar i senaste numret av Borås NU: “Bäckängiten vill bli papperstidning“. Ni kan omöjligen ha missat oss på bilden på framsidan av veckans utgåva?

“Nättidningen Bäckängiten, Bäckängsgymnasiets elevtidning, vill bli papperstidning. Men det är lättare sagt än gjort.
– Det kommer kosta runt två tusen kronor att trycka ett nummer och vi har 400 spänn i kassan, säger nyhetschefen Johan Frick.
Klockan är halv fyra på eftermiddagen och sex stycken tidningsentusiaster sitter i en förövrigt helt tom cafeteria. Det är redaktionsmöte för Bäckängiten. Tidningen som porträtterar Bäckängsgymnasiets inre liv. Dagens möte har allt mellan himmel och jord på agendan. Det är kaos med skolfotoplaneringen, tidningen ska ragga villiga reporterettor för att säkra generationsväxlingen och redaktionen diskuterar hur de bäst ska marknadsföra nättidningen på skolan. Helst skulle de vilja ha en länk på skolans officiella startsida.
– Det hade varit soft, säger kulturredaktör Lisa Jagemark.

Trycka tidning kostar
Men främst ligger ändå projektet med en papperstidning. Bäckängiten har inte mycket medel till sitt förfogande. Privata kameror används till reportage, privata datorer till att skriva på och redaktionen flyttar runt lite där det passar. Det verkar inte bekymra dem nämnvärt. Värre är det att inte ha två tusen kronor till att trycka första numret.
– Vi får ta tag i det här med att ragga sponsorer, säger någon.
Alla nickar instämmande.

En egen kanal
Bäckängiten drog i gång i våras eftersom det behövdes ett forum för att presentera bland annat de många föreningar som finns på Bäckängsgymnasiet och allt som händer på skolan. Tidningen görs av elever för elever och har både nyhetsredaktion, kulturredaktion, närbild och reportage.
– Jag tycker att skolan behöver en kanal som är elevernas. Så att inte allt kommer från skolledning och lärare, säger Johan Frick.”

Åsa Dahlberg

- Johan Frick

Det är nu bestämt att fotograferingen (för klasserna, personalen, matpersonalen, vaktmästarna, rektorerna och administrationen) kommer att äga rum vecka 40.
Ett schema med mer exakta tider och plats finns uppsatt på anslagstavlan.

Onsdagen den 10 september var det ettornas dag.
Bäckängiten fanns givetvis på plats.

Vi frågade några ettor om deras intryck av dagen.

Ellen ES07D
Hur har Bäckängstarten varit, trivs du? Den har varit superbra!
Vilka föreningar har du gått med i? Ingen än så länge, men de kommer.
Vad tyckte du om elevpresentationen? Den var rolig, och kaninen(vid namn Alexander) var söt.

Patricia DE08A & Therese SP08K
Hur har Bäckängstarten varit, trivs ni? I början var det skakigt, de tar ett tag att kunna allt, men det är “jävligt soft”!
Vilka föreningar har du gått med i? Venus och Playman
Vad tyckte du om elevpresentationen? Bra, man får reda på föreningarna vilka de är och vad de gör.

Armin SP08N
Hur har Bäckängstarten varit, trivs du? Jodå, det är bra sammanhållning och det är varmt. Man vill inte sluta här typ!
Vilka föreningar har du gått med i? Amorinerna, Moder jord och Nostalgiklubben, än så länge då.              
Vad tyckte du om elevpresentationen? Bra gjort! Kaninen var riktigt skoj! Haha

Rickard och Anders NV08G
Hur har Bäckängstarten varit, trivs du? Bra, det är bra stämmning på skolan, Idrottshallarna är dock jättedåliga, Bra att det inte har varit några slagsmål än.                                                                                                       Vilka föreningar har du gått med i? Mammuth Veteran, Nostalgiklubben, Matrådet, Anders och Måns och eventuellt EOS. Anders är inte med i Mammuth Veteran.
Vad tyckte du om elevpresentationen? Ingen förening var direkt tilltalande under presentationerna. Vissa var ju bättre än andra och det var lite väl mycket applåder.

 

Från höger: Ellen med kompisen Jessica

Från vänster: Patricia och Therese

Armin

Från vänster: Rickard och Anders

 

 

 

- Antonio och Karolina

Det är någonting med skolstartstider. Man riktigt känner hur det rör på sig, det händer saker, det är mycket människor i omlopp. Allting rör på sig. Nya elever med rena mappar med Bäckängslogga på, som trycker mot sig, armarna i kors framför bröstet. Lärare med tjocka pappersluntor med kursolaner som luktat kopieringsmaskin och trycksvärta. Tätbefolkade busshållplatser och ett surr, ett förväntasfullt mummel i luften. Jag vet att jag låter lite flummig, men det är något mer också. Tänk alla tankar som rör sig i huvudena på de som börjar skolan nu! Kanske är jag för romantisk nu, men tänk. Tänk alla nya bäckängiter, jag riktigt hör dem…

“tänk om jag inte klarar matten”, “ingen kommer tycka om mig i min nya klass”,

“undrar om jag får den där gubben i historia, han verkar bättre än kärringen”,

“å, killen i parallellklassen, han med det blonda rufset”, ” jag längtar tillbaka”,

“undrar om jag äntligen kommer passa in”, “kommer allting lösa sig här?”,

“är jag den enda som aldrig kysst någon”, “undrar om hon den söta är singel”,

“jag ser mig aldrig om”.

Hör du dem?

- Lisa Jagemark