Knuttes kultur hopplöst föråldrad

I Borås Tidning den 6/5 fanns en insändare där skribenten, ”hopplös kulturknutte”, riktade kritik mot Bäckängsgymnasiets kulturvecka.

Insändaren ovan är inte exakt återgiven, eftersom den version som tidningen publicerade innehöll många språkfel. De hade missat min korrigerade version innan debattsidan gick till tryck. Sådant händer!

Utan elever, ingen kultur, utan kultur, ingen skola

I BT 6/5 ställer sig signaturen ”hopplös kulturknutte” frågande till Bäckängs kulturvecka. Handlar det egentligen så mycket om kultur? Inte enligt den snäva definition av kulturbegreppet som kulturknutte presenterar, men så är hon också uttalat hopplös. En mer vedertagen förklaring av begreppet vill mena på att kultur innefattar mer än konstverk och teater, i grunden handlar kultur om socialt överförda levnadsmönster. Kultur är således alla livsmönster.

På Bäckäng finns en rad olika seder. Alla olika klädsel, ritualer, lekar, normer och moraliska system gör att vi har Sveriges största föreningsliv. Det är kultur. Och den plattform som ger de här kulturella mönstren en möjlighet att kommuniceras sinsemellan elever, det är kulturveckan. Alla de dagar om året som vi ägnar åt lek, skrivarkväll, picknick och “smiska fisk” ger oss en skola med en rik kultur och därmed också framtidstro. Vi hade inte känt oss delaktiga i det större sammanhang som är föreningslivet om det inte vore för dessa “jippon”, tvärtom, vi hade känt oss främmande inför vår skolgång, inför våra skolprestationer och därmed också inför oss själva och våra kamrater. Vi hade haft en främmande skola. Men i stället har vi nu en igenkännande och varm skola där tillvaron får mening utifrån vad som kan åstadkommas gemensamt.

Ge den valfritt namn, men den kommer trots hopplösa kulturknuttar att leva i många år framöver! I stället är det kulturknuttes trista definition av kultur som kommer att dö ut.

Johan Frick
Elevrådsordförande Bäckängsgymnasiet

Arkiverat i:Insändare

Alkoholpolitiken – en moralisk kullerbytta

Maj månad är kommen och studenten nalkas.

Snart kommer utexaminerade, lyckliga, myndiga, gymnasister att stå på sina respektive skoltrappor för sista gången, med studentmössan på knoppen och ta klivet in i vuxenlivet. Tyvärr är också maj den månad då Moralsverige väljer att vakna och börja predika.

Vi som tar studenten 2008 får i lagens mening gifta oss och köra bil men vi får inte åtnjuta ett glas champagne i allsköns ro på offentlig plats och skulle våra föräldrar bjuda på ett glas så riskerar de att åka fast för langning. Straffet för langning är böter eller fängelse upp till två år. Den som är under 20 år får inte köpa starköl, vin sprit men inte heller ta emot det i gåva.

Man kan enkelt förstå och inse det absurda med Sveriges alkoholpolicy, men Moralsverige präglas även av vad jag skulle beskriva som en moralisk kullerbytta. Den myndige studenten får förvisso inte konsumera dryck inhandlad på Systembolaget men kan enkelt kringgå detta krux genom att besöka närmaste krog. Denna fasad som Moralsverige har byggt upp genomsyras av hyckleri.

Att media uppmärksammar det faktum att 13–14-åriga barn också dricker under valborg är förvisso positivt. Men hur kan polisen ha tid att ta fast langarna, som säljer till barn, om deras prioritet är att jaga myndiga studenter som dricker champagne i parken?

Studenterna 2008 är inte bittra, men många av oss ifrågasätter befogat logiken bakom svensk alkoholpolitik och menar att den bör ses över och formas till något konstruktivt. Dagens alkoholpolitik hjälper inte dem som farit illa av alkohol och den gör definitivt inget åt anledningar till varför folk vänder sig till flaskan. Allt den gör är att den trakasserar myndiga individer som vill fira sin studentexamen 2008.

Ville Skrifvars
Bäckängit och student 08

Arkiverat i:Insändare

Bäckängssagan – från Kulturveckan

Här är den äntligen, i sin fullständiga form. Endast lite judehat och mobbning mot enskilda lärare togs bort, annars är sagan helt oförändrad.

För utomstående: Under Bäckängs kulturvecka 2008, hade elevföreningen Bäckängs Poeter ställt fram ett gigantiskt anteckningsblock i cafeterian och lämnat instruktioner för hur man gemensamt kan skriva en saga ihop; bäckängssagan. Var och en skulle skriva varsin mening, försöka vara någorlunda seriösa och sedan sammanställdes allt och så blev det så här:

Jonas gick på vägen, hörde plötsligt ett rop. Det var hans gamla bäckängskamrat David. David hade fastnat med foten i rullatorn. Jonas sa ”hej” men skuttade sedan i väg med ett ondskefullt leende på läpparna. David blev väldigt paff, de hade ju varit bundisar en gång i tiden. Han blev jättearg och det sprutade rosa hår ur näsan på honom. Sedan gick han hem till Alice Bah. Hon bjöd på kruxiga ålar i sylt och en kopp Absint. Sedan virkade Alice sockar av det rosa näshåret till David.

David frågade Jonas, ”ska du till Rya åsar i morgon eller?”.
”Ja, jag ska bara köpa öl”, fick han till svar.

Okej. Ja, tack så mycket. Anel Bosnio gick med honom. (Tandkrämen speglade frostens lakej). David var grön av avund. När vindarna viskar mitt namn. Han stirrade vinden i ögonen och yttrade på sitt modersmål: ”Gott ist tot!”

Plötsligt vaknade han. Där satt Johnny och Birger och knarkade Kinderägg. Wiee! Snart kom Alexandra och började dansa runt midsommarstången. Machoboobs och YATTA är underbart, utbrast Alexandra.

Vad gör man på Rya Åsar? Undrade Jonas. Han torkade sig på näsan och grubblade vidare. Inget svar. Och alla hade de en romantisk stund. Och alla vet att poeter får ligga mycket. Så sade Jesus: ”Du skola icke dricka! Rya Åsar, gör man sånt där, eller?”.

”Du skola icke schteka en flicka”, utbrast Quarre plötsligt. ”Vafan är det för fel på dig?”
Ingen fattade någonting, ingenting. Men så kom en klok naturare och kläckte ur sig: ”Jäfla esteter! Se på samhällarna, dem kan schteka – men inte lika mycket som Alice Bah”. Återigen denna Alice Bah. Moderatorn till denna bäckängssagan klev in i storyn och sade var lite seriösa, tack. Två skott hördes. Moderatorn var död. Skjuten i huvudet.
Snart var Martin Beck på plats, och med sin brutala högra hand Gunvald Larsson; ett sånt mord! Först tog de upp sin matsäck, som bestod av chokladbollar och jordgubbsylt), och åt med fötterna. Martin och Gunvald tog av sig nakna för att ta ett dopp i det kristallklara vattnet. Plötsligt fick de syn på två damer i en buske, mitt upp i en vild sexorgie. De båda konstaplarna frågade om de fick vara med, men det fick de inte. Om ni vill ha sex, sa Moses, så får ni ligga i en egen buske, samtidigt som denna Moses klöv busken i två delar, som han gjort med havet enligt bibeln. Vad ingen hade talat om, var att ormen i trädet, ni vet första testamentet, hade ätit upp en skalbagge.
Sen kom Alice Bah. Igen. On hade miss Roenning som sällskap. And probably you can use uteslutningsmetoden.

Jag firar inte Lucia, och om jag skulle göra det så skulle jag fira det i Tyskland, i ärans och hjältarnas land. Med alice bah, eller i Paris som ju är kulturens och poeternas näste. Och i Bagdad rider vi, du och jag Alice, kamel och äter fin potatis. Mums. Jag vill inte ha korv, jag vill ha Grön Tuborg. Alice bah igen.

Sen var sagan slut. Nej, för då kom Majbjörn och satte sig på en kvist. Majbjörn löpte majblommor till Martin Beck. Då kastade han majblommorna i ansiktet på den välgödda Majbjörn. Som fes. Sen började dem slåss i värstingfight. Sen kom Maria och försökte stoppa bråket med hennes snea fingrar. Någon sa: ”Maria, det går inte! Snea fingrar är inget att ha.”
Martin: ”Hej. Det stackars kattkräket dog av snuva och mjältbrand. På trappan till västra domkyrkan, där bodde det tolv dvärgar med löständer och peruker”. Och då under allt kom Almåselever och sprängde Bäckäng i tio miljarder bitar. Men… Bäckäng sprängdes inte, det blev tvärtom. Nördarna från naturlinjen hade skapat ett kraftfält som skyddade skolan. Sen kom Alice Bah. Igen. Denna jävla Alice. Svär på din morsa. Sen kom Mike Tyson, också han ville vara med. Han skrek ”Akta er fr Tinkywinky Dipsy-gipsy lala och Poo!”. Men du vet, alla bara mutade lärarna. Så kom dom och gav alla MVG i alla ämnen, så blev alla glada. Sen kom PAF och gav alla en puss på kinden. Så sen tog 90orna över skolan. Long live alla 89or. Snipp, snapp slut så var sagan slut.

Bäckängs Poeter
http://halibspoesi.blogspot.com/ (kommer snart…)

Arkiverat i:Insändare

Bäckängs hälsobutik – en realitet om förmyndare får bestämma

Kjell Claesson (s) en tämligen anonym kommunpolitiker gör ett försök att få stå i rampljuset. Ovannämnda har nämligen lagt en motion som innebär att godis och läsk inte skall förekomma i skolornas cafeterior. Nej, det är inget sent aprilskämt likt de flesta först tror. Som elever på Bäckängsgymnasiet finns det inte ord att beskriva hur nöjda vi är med vår cafeteria dess utbud och service. Sju sorters smörgåsar fyllda med grönsaker, frukt, juice, yougurt, kaffe, pajer och hör och häpna läsk och godis. Verksamheten går ju trots allt under namnet cafeteria. En verksamhet som Kjell Claesson vill sitta i kommunhuset och övervaka och bestämma över. I rådande hälsohysteri skall godis och läsk elimineras från skolan. Att många på gymnasiet är vuxna fristående individer bemöts med en stor dos politisk arrogans. Att problemen bottnar i att många på gymnasiet inte ens har idrott en gång i veckan verkar också förbises.

Vi undrar även hur uppdaterad Kjell Claesson är i cafeteriornas verksamheter. På Bäckäng säljs oerhört många mackor, 140 kg frukt i veckan och en ofantlig mängd med grönsaker. Alltså är själva ”onyttigheterna” endast en petitess i sammanhanget. Det finns även mycket som tyder på att konsumtionen av sötsaker knappast minskar vid ett förbud – snarare tvärtom. Är du godissugen kan du nämligen springa över till närliggande affärsverksamheter och där köper du i regel en färdig påse istället för några enstaka godisar i skolan.

Det är beklämmande hur en seriös politiker på fullt allvar vill detaljstyra huruvida vuxna individer köper en läsk eller en godisbit. Det hör inte hemma i ett fritt och öppet land och är absolut inte förenligt med var vår rektor brukar påtala ”Gymnasiet går mycket ut på att eleverna skall ta eget ansvar”. Övervikt är det måhända ett samhällsproblem, men det gäller att verkligen fundera ut de rätta verktygen innan man helt sonika kastar sig in i striden. Kjell Claesson försöker vinna politiska poäng hos äldre konservativa röster som inte tror att ungdomen kan tänka själv.

Bort med tassarna och de politiska pekpinnarna från vår cafeteria och dess utbud. Vi kan fatta ett rationellt beslut själva om vad vi skall konsumera. Frågan är när motionen om statshuset cafeterias utbud kommer upp på tapeten. Feta räkmackor med en mängd majonnäs är oss veterligen inte hälsosamt för stillasittande beslutsfattare.

Joakim Malmberg
Ordförande för Bäckängs liberala förening Liberal

Arkiverat i:Insändare